Bingolotto

1990-talet var svensk bingos verkliga guldålder, på flera olika sätt. Dels blev de svenska bingohallarna populärare än någonsin tidigare, och dels drabbades vi av Bingolotto. Det råder lite skilda meningar om vad som är hönan och ägget vad gäller populariteten under 1990-talet. Var det bingohallarna som gjorde bingolotto till en succé, eller var det tvärtom? Detta är givetvis svårt att helt reda ut, men vad som är obestridligt är att Bingolotto blev en TV-succé av sällan skådade mått.

Bingolotto tog sin början i Göteborgs lokal-TV 1989, och blev där en framgång. Bingolottovarianter startades därför av flera andra lokal-TV-kanaler runt om i landet året därpå. Även om dessa gjorde visst väsen av sig, så var det inte förrän 1991 som an kan tala om ett verkligt bingolottofenomen. Det var då man tog steget till TV4 och därmed började sändas över hela Sverige. Bingolotto blev snabbt en relativt stor framgång som nådde miljonpublik, och programledaren Leif ”Loket” Olsson blev rikskändis. Programmet handlade inte enbart om bingo, utan bjöd dessutom på dansbandsmusik; en kombination som verkligen gick hem i de svenska stugorna.

Framgången varade under hela 1990-talet, men sedan började det komma grus i maskineriet. 1999 hoppade Olsson av som programledare och efterträddes av Lasse Kronér. Denne lyckades visserligen behålla höga tittarsiffror, även om de inte riktigt var på samma nivå som tidigare. Under denna tid försökte programmet förnya sig, vilket var ganska onödigt då det gamla formatet inte visat på vikande tittarsiffror. 2004 sjönk dock tittarsiffrorna dramatiskt, och Kronér avgick som programledare. Tiden därefter har Bingolottos framgångar gått upp och ner (mest ner), och aldrig varit i närheten av fornstora dar. Samtidigt så har också besökarna på landets bingohallar sjunkit dramatiskt. Bingohallarnas och bingolottos stora framgångar kommer antagligen aldrig tillbaka: istället har onlinebingon ökat dramatiskt i popularitet och tagit över stafettpinnen.